Min mamma
Ville skriva om min mamma, jag kan inte vara lyckligare som har just min mamma. Hon har gjort sina misstag men hon e ändå den bästa mamman.
Hon har aldrig tvekat att hjälpa mig både ekonomiskt och psykiskt. Hon kunde dock aldrig förstå mig under mina barndomsår, men ju äldre jag blev o kunde prata o lära henne så förstår hon mer och mer. Hon är ju uppväxt med sina föräldrar som inte visade öppet kärlek, som ej gav kramar och sa att dom älskar, så hon visste inte.
Jag kan nu berätta det mesta för min mamma, hon behöver dock hålla med mig men hon lyssnar. När jag berätta att jag var bisexuell så sa hon: Ja det e ju modernt nu. ha ha jag tror nog hon fortfarande tänker så. Hon blev alltid lättad när det var slut med mig o mina flickvänner och blev jätteglad när jag träffa en kille. J, mamma har liiite svårt att leva i nutiden. Hon är världens bästa mormor, det e underbart att se.
För 7 år sen fick min mamma en stroke........ Jag låg o sov i soffan till 16.00 på eftermiddan då jag var bakis. När jag vaknade frågade jag min syster om mamma fortfarande sov? Och det gjorde hon, det tyckte jag var jävligt lustigt, visst hon var på fest dagen innan o det blev lite sent men min mamma sover ALDRIG längre en 12.00, t.om. det e sent för henne. Jag gick in till hennes rum men hon bara yra. Jag gick tillbaks till vardagsrummet där syrran satt med sin dåvarande pojkvän Rikard, jag sa att det e nåt som e fel. Och då hörde jag ett duns från mammas rum. Jag sprang dit och då låg hon på golvet, jag sprang fram till henne. Hon var förlamad i vänstra armen, knappt nån känsel i vänstra benet och det hängde i vänstra ansiktet. Jag sprang till telefon och ringde ambulans, mamma skrek på sitt rum att jag skulle lägga på och var jätte arg. Hon har berättat nu efteråt att det kändes som om hon va full, att det var därför hon ramlat, men hon hade ju bara druckit 2 glas vin dagen innan. Sen fick jag bära mamma tebax till sängen. Då samtidigt ringde min mormor o jag berätta allt, Hon och min morbror kom direkt. Men först hann ambulansen komma. Jag o mormor åkte efter ambulansen till sjukhuset.
Tiden efter detta så har min mamma haft en lång väg tillbaka. Idag är hon ständigt trött, mindre känsel i vänstra handen och på allt fick hon ett epilepsi anfall 1 år efter, som man kan få efter att ha fått en stroke.
Fast efter allt detta så har hon ALLTID ställt upp. Jag lider av stress, hur fan skulle jag kunna leva utan min mamma. Min pappa har dött och det har knäckt mig, nåt jag aldrig kan acceptera, hur skulle det då va om min mamma gick bort.. Min syster bodde ju hemma ett par år efter stroken, hon tyckte det var jätte jobbigt att flytta för vem skulle då hålla koll på mamma. Jag var dagligen orolig. Min mammas syster dog när jag var liten, hon fick en hjärnblödning, så jag var såå rädd att det ska hända mamma. Nu har det går över till min egna oro. Jag lider av migrän och ligger och tror att jag dör varje gång. Ligger och ber till GUD, ge mig lite tid till.
Jag tog hand om mamma efter stroken, vem fan ska behöva ta hand om sin mamma i den åldern. Sjääälvklart gjorde jag det, skulle jag göra hundra gånger om. Men det satte sig i mitt psyke. Jag har tagit hand om min pappa i så många år, SÅ ska det inte va, men sjääälvklart gjorde jag det, inge jag ångrar. Jag gör allt för min familj.
Jag är så stolt över min mamma, Jag älskar dig och jag kommer alltid finnas för dig
Kommentarer
Postat av: *Em*
Sååååååååååå fint gumman<3
Postat av: Liinda
Vad fint du har skrivit... Förstår att du är rädd.
Och din barndom har inte varit den bästa.
Önskar dig allt gott!!
Men gå inte och var orolig, det mår man bara dåligt av! Lev livet och man vet aldrig när det är försent... för skulle man veta det skulle man må ännu dåligare!!
Hälsade på Ingalill i morse, vi väntar på skolbussen utanför hennes jobb ;)
Trackback
